Köpa böcker

Böcker utgivna av A-Script Förlag går att beställa hos de flesta bokhandlare.

I Göteborg finns böckerna att köpa i till exempel Museibutiken (Göteborgs Stadmuseum, Norra Hamngatan).

Det går också bra att beställa direkt från A-Script Förlag. Mejla till: hakan.ascript(at)gmail.com

Böckerna levereras med faktura (betala inom 30 dagar).

Leveranstid: 3-5 dagar.

Porto tillkommer.

Alla priser är inklusive moms.

 

 

Omslag Mura med ved

Olle Hagman: Mura med ved. En teknik med många möjligheter. 131 sidor, rikt illustrerad. Format 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-18-5).

Försäljningsstart: 18 maj 2017.

PRIS: 150 kr.

Allt fler inser att vi behöver ställa om till ett mer hållbart byggande. Den byggnadsmetod som presenteras här är bland de mest hållbara man kan tänka sig, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Råvarorna är billiga. Med lite tur kan man skaffa fram en stor del av materialet helt gratis. Med ännu mera tur kan man hitta det mesta på den egna tomten. Man kan bygga med relativt obearbetade och ofarliga material.

Tekniken passar för självbyggeri, både för den som vill ta det sakta och bygga ensam, och för den som vill samla sina vänner och snabbt få upp väggarna.

Olle Hagman har ägnat flera år åt att forska och skriva om vedmurning. Han har tidigare skrivit boken Väggar av ved, som framför allt belyser vedmurningens historia. Här återkommer han med mer praktiska tips och konkreta anvisningar om hur man kan bygga.

 

 

boken-om-ga%cc%8arda

 

 

 

 

 

 

 

 

Roger Andersson: Boken om Gårda – försvunnen arbetarstadsdel. 256 sidor, rikt illustrerad (närmare 800 bilder). Inbunden. Format 21 x 29,7 cm (ISBN 978-91-87171-17-8).

Försäljningsstart 24 november 2016.

Pris: 300 kr

Boken om Gårda handlar om två tidsepoker som sammanstrålar på Ranängen, bonde- och industrisamhället. Det blev en typisk arbetarstadsdel som byggdes upp utanför staden, Gårda municipalsamhälle. Sammanhållning, tradition och självbestämmande var det naturliga för Gårdabon. När Örgryte uppgick i Göteborg 1922 dröjde det inte länge förrän Gårdaområdet blev en bricka i spelet om dom framtida kommunikationerna. Under 1950-talet började rivningen av landshövdingehusen, vilket blev början till slutet för Gårda som denna bok handlar om.

Roger Andersson är en 62-årig deltidsförfattare som även har uppdrag inom idrotten. Han ger här ut sin andra bok om ett samhälle som han själv inte har några personliga kopplingar till. Bara en lust att skildra något som inte finns kvar. Via närmare 800 bilder, kartor och skrifter får vi en grundlig genomgång av Gårdas historia.

 

Omslag Arvid Bjerkes Utbynäs

Ninni Trossholmen: Arvid Bjerkes Utbynäs – bilder, minnen och berättelser (medarbetare Andreas Engman, fotograf och Robin Barnholdt, bebyggelseantikvarie). 64 sidor, rikt illustrerad. Inbunden. Format 29,7 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-16-1).

Försäljningsstart 7 maj 2016.

Pris: 200 kr

Utbynäs är en del av Utby som är beläget i östra Göteborg. Några år efter sekelskiftet 1900 anlades där villastaden Utbynäs. Initiativtagare var köpmannen Anders Mattsson som efter den tidens ideal skapade en ”trädgårdsstad” långt från Göteborgs mer ohälsosamma miljöer. Tillsammans med sin hustru Hulda Mattsson kom de att under många år sätta sin prägel på området. Den unge arkitekten Arvid Bjerke – brorson till Anders Mattsson – var den som ritade de originella villorna som kom att uppföras i Utbynäs under åren 1905–1918. Han och hans familj bodde själva under några år i ett av husen. Tiden kännetecknades av arkitekturstilarna jugend och nationalromantik.

I boken Arvid Bjerkes Utbynäs presenteras området och dessa villor närmare genom arkivmaterial och äldre foton, men framför allt genom nytagna foton och intervjuer. Sex familjer boende i Arvid Bjerkes villor i Utbynäs har intervjuats och berättar om varför de valt att bosätta sig i de gamla husen.

Arvid Bjerke, som var en mycket produktiv arkitekt, ritade dessa villor varvat med ritningar till andra byggnader, företrädesvis skolbyggnader i såväl Göteborg som runt om i landet. Han var även aktiv i skapandet av Lorensbergs villastad i Göteborg. Vid stadens 300-årsjubileum hade Bjerke en betydelsefull roll i uppförandet av byggnaderna inför den stora utställningen 1923. Bland annat ritade han – tillsammans med arkitekten Sigfrid Ericson – Konstmuseet vid Götaplatsen och ett flertal av byggnaderna inom nöjesfältet Liseberg.

Omslag Göteborgs Arbetareförening

Gösta Carlson: Göteborgs Arbetareförening 1866-2016 – från liberalism till socialism. 72 sidor, illustrerad. Format 16,8 x 23,8 cm (ISBN 978-91-87171-15-4).

Försäljningsstart 27 april 2016.

Pris: 80 kr

Göteborgs Arbetareförening bildades vid ett möte i Börsen den 19 augusti 1866. Efter ett år hade föreningen över 3 000 medlemmar. I Göteborg fanns ett uppdämt behov av idéer som kunde utveckla folks villkor inom en rad viktiga områden: bostäder, arbetsförhållanden, sociala skyddsnät, möjligheter till lån och mycket annat. Föreningen fångade upp krav och önskningar, byggde hus för kultur och möten – och mycket mer. Under en period ägde föreningen tre betydande komplex. Det största, ”Arbetareföreningen”, låg vid Järntorget. Det var samlingspunkten för stadens föreningsliv.

Så här skrev C R A Fredberg, författare till det klassiska verket Det gamla Göteborg om livet i föreningens hus:

”I Arbetareföreningens lokaler kämpade föreningens gamla debattörer mot den nyaste åskådningens män. Där höllo socialistagitatorerna brandröda tal, hädade och smädade all mänsklig samhällsordning, där var skrän, oväsen, medan frälsningssoldater och andra fromma själar föllo på knä mellan bänkarna och bådo till Gud för de förtappade socialisternas själar. När stunden före resolutionernas antagande kom, drevo socialisterna den taktiken att kommendera upp fackföreningarna, som höllo möten i husets andra salar, de kommo i manstarka grupper, överröstade Arbetareföreningens äldre medlemmar och afgjorde besluten. Så tedde sig den socialistiska arbetarrörelsens första intåg i Arbetareföreningens hus.”

I denna bok sammanfattas 150 års verksamhet.

Föreningen lever vidare, i dag i annan form än vid starten,
men är alltjämt en aktiv deltagare i samhällsdebatten.

 

clip3

Tore Samuelsson: Brottsplats Göteborg. Kriminalhistorier från sent 1800-tal. 205 sidor, illustrerad. Format 20 x 24 cm (ISBN 978-91-87171-14-7)

Försäljningsstart 14 oktober 2015.

Pris: 200 kr

I denna bok beskrivs brott begångna under slutet av 1800-talet i Göteborg. Ur domböcker och polisprotokoll stiger tidlösa illdåd och avogheter. Berättelser som också speglar hur mycket som förändrats sedan dess – i sociala förhållanden, rätts- och moralbegrepp.

Följ med på en resa genom ett svunnet Göteborg och träffa en brokig samling mördare, tjuvar, bedragare och politiska brottslingar, samt ett antal olyckliga och utsatta kvinnor som tar livet av sina nyfödda barn, tilkomna utanför äktenskapet.

Skanna

Olle Hagman: April, april… 120 aprilskämt som belyser förhållandet mellan samhälle och teknik. 133 sidor, illustrerad. Format 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-13-0).

Försäljningsstart 14 oktober 2015.

Pris: 150 kr

Teknik är det vanligaste ämnet i massmediernas aprilskämt. Det är flera egenskaper hos modern teknik som gör den till ett tacksamt ämne. För det första är utvecklingen ibland svår att förutsäga. Det är svårt att avgöra vad som är sant och falskt. För det andra är teknik ofta kopplad till handling. Den som blir lurad avslöjar sig. För det tredje hänger teknik ofta ihop med önskningar. Det kan göra människor mer lättlurade.

De flesta svenskar har hört talas om Sveriges Televisions klassiska aprilskämt från 1962. Det var då den tekniske experten Kjell Stensson lurade mängder av svenskar att klippa sönder sina nylonstrumpor, när han berättade att man kunde se färger i en vanlig teve om man tejpade fast en strumpa framför skärmen. Skämtet räknas som ett av de bästa någonsin i hela världen.

I boken refereras och diskuteras både detta och ca 120 andra aprilskämt om teknik. Vad var det som gjorde att de var lyckade just då? Eller kanske riktigare: Vad gjorde att den som presenterade skämten trodde att de skulle bli lyckade?

Omslag Popp och hans mamma Alice

Magnus Berg & Jan Popp: Boken om Popp och hans mamma Alice. Sjuttio års kamp för värdighet i utkanten av Göteborg och Sverige. 238 sidor, illustrerad. Format: 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-12-3).

Försäljningsstart 17 december 2014.

Pris: 200 kr

”Farlig i grupp” stod det i barnhemmets bedömning av Popp. Han hade kommit dit från en barnpsykiatrisk klinik, där han bältats och tvångsmedicinerats, och han skickades därifrån till ett fosterhem där han misshandlades, förnedrades och utsattes för fosterfaderns pedofila övergrepp. Det var efter de erfarenheterna han skulle börja i skolan. Där blev han måltavla för grov mobbning och hånades som ”tattarunge” och ”horunge”. I mobben fanns också skolans lärarkollegium representerat. Slutligen slängdes han ut, med kunskaper motsvarande en fjärdeklassares.
Alice slet som ett djur för att hålla ihop sin familj. Men av myndigheterna stämplades hon med tidens medicinska jargong: som ”astenisk”, ”debil”, ”insufficient”, ”indolent”, ”kverulatorisk” och ”omdömeslös”. Helt utan grund sattes hennes sexuella vandel i fråga. Vid 36 års ålder steriliserades hon. Sannolikt som en följd av myndigheternas utpressning.
Först i vuxen ålder återerövrade Popp sin självkänsla och en form av frihet. Det kunde bara ske utanför samhället, utanför lagen.
Popps och Alice historia speglar flera mörka stråk i den svenska samtidshistorien: den moderna socialpolitikens baksida och misslyckanden, rasbiologi och steriliseringskampanjer, en kraftlös bostadspolitik, samhällets oförmåga att hantera sociala och ekonomiska orättvisor, överhetens månghundraåriga förföljelse av resandefolket.
Den här boken är ett led i Popps kamp för upprättelse. För honom och för hans mamma. Men den är skriven med en betydligt större grupp människor i tankarna: alla de som samhället vanvårdat på barnhem och i fosterhem, på kliniker och institutioner och alla de som aldrig släppts in i den samhällsgemenskap som majoriteten tar för självklar. Förhoppningen är att boken i någon mån ska kunna bidra också till deras upprättelse. Och till att deras erfarenheter inte ska upprepas.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan Jan Popp och Magnus Berg, docent i etnologi vid Göteborgs universitet.

Omslag VUV

Västsvenskt vardagsliv under andra världskriget – en tillbakablickande antologi (Birgitta Skarin Frykman, Annika Nordström, Ninni Trossholmen – redaktörer). 247 sidor, illustrerad, inbunden. Format 20 x 24 cm (ISBN 978-91-87171-11-6).

Medverkande författare: Birgitta Skarin Frykman, Lars Brink, Lars O. Carlsson, Ninni Trossholmen, Åke Sintring, Peter Lundgren, Lennart K Persson, Mathias Schwarz, Ulla Centergran, Karl Lundén, Eva Knuts, Berit Askling, Ritwa Herjulfsdotter, Annika Nordström.

Försäljningsstart 4 december 2014.

Pris: 250 kr

I denna antologi står människors vardagliga upplevelser i centrum. Här medverkar 14 författare – de flesta etnologer och historiker. De låter oss utifrån olika teman ta del av hur yrkesliv och vardag förändrades och omorganiserades då kriget bokstavligen talat hotade in på knutarna. Matlagningen och klädhållningen sattes på stora prov, skolgången fann nya former, nöjeslivet var begränsat och rädslan en del av vardagen.

Omslag Jag har en plats

Marie Hjalmarsson Engelke: Jag har en plats. Sophie Elkans liv genom brev till Selma Lagerlöf 1893-1900. 64 sidor, illustrerad. Format 24 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-10-9).

Försäljningsstart 3 september 2014.

Pris: 120 kr.

I denna bok får vi en inblick i den göteborgska författarinnan Sophie Elkans liv (1853–1921). 1893 kom Sophie Elkan i kontakt med en annan författarinna – Selma Lagerlöf. De bägge kvinnorna kom att få en mycket nära och djup relation. Då de bodde långt från varandra kom umgänget under långa perioder att bestå i en intensiv brevväxling. Korrespondensen finns till stora delar bevarad på Kungliga biblioteket.

Marie Hjalmarsson Engelke har studerat de brev som Sophie skrev till Selma. Utifrån dessa brev får vi ta del av denna starka och självständiga göteborgska författarinnas liv och den tid hon verkade i. I den här studien riktas fokus mot de sista åren på 1800-talet då Sophie Elkan var mycket populär och hade stora framgångar med sina romaner.

OmslagMagnus Berg: Ett ömmande hjärta. Vidkärrs barnhem i Göteborg 1935 – 1976 och därefter. 200 sidor, illustrerad. Format 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-09-3).

Försäljningsstart 16 april 2014.

Pris: 150 kr.

Vidkärrs barnhem i östra Göteborg invigdes i november 1935. Anläggningen var då landets största. Byggnaderna präglades av funktionalismens ideal och beskrevs som ”ultramoderna”. Här togs ett kommunalt krafttag för att organisera det stora behov av vård som många barn behövde när deras föräldrar av olika anledningar inte mäktade – eller inte ansågs mäkta. Vidkärr var ett så kallat upptagningshem där barnen vistades i väntan på fosterhemsplaceringar eller på att få återvända till sin familj. Men många återkom gång på gång.

I Ett ömmande hjärta har etnologen Magnus Berg granskat det som finns dokumenterat om Vidkärr i arkiven. Han har också tagit del av berättelser från personer som varit på hemmet som barn, delvis genom egna intervjuer. Även före detta personal har intervjuats. 

Diskrepansen är total mellan vad som står i handlingarna och vad som framkommer i de individuella berättelserna. I protokoll och journaler framtonar bilden av en välfungerande institution där allt är som det förväntas vara. I de personliga berättelserna framträder däremot utsatthet, övergivenhet, vanmakt och vittnesmål om förnedrande behandling i form av aga och isolering.

Under de senaste åren har den svenska barnavårdens historik lyfts fram i ljuset – inte minst genom den statliga Vanvårdsutredningen som kom med sitt första delbetänkande 2009. Genom Riksförbundet för Samhällets Styvbarn har de många tidigare så ”tysta” barnen fått en röst.

Alltför många barn blev vanvårdade på Vidkärr. Pennalism förekom liksom kränkande behandling från delar av personalen. Men den dagliga verksamheten präglades också av engagerade anställda som gjorde sitt bästa för att ge barnen det de behövde. Med dagens mått var deras uppgift svår: de var för få och barnen för många.
Vidkärrs barnhem stängdes 1976. Det är nästan fyrtio år sedan. Men den historiska tillbakablicken ger material för reflektion över hur omhändertagandet av barn fungerar idag. Frågan om samhällets engagemang för utsatta barn är – och förblir – alltid lika viktig.

Omslag Väggar av ved

Olle Hagman: Väggar av ved. En bok om kubbhusens historia och möjligheter. 120 sidor, rikt illustrerad. Format 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-08-6).

Försäljningsstart 3 december 2013.

Pris: 150 kr

Huggen ved för eldning i värmepannor och kaminer är en självklarhet. Men det går också alldeles utmärkt att använda veden till att bygga hus med – kubbhus. Det är ett gediget byggnadsmaterial. Att bygga Väggar av ved är en teknik som funnits i århundraden – och som nu är på väg att få en renässans. Det är både enkelt och roligt att exempelvis låta bygga sig en gäststuga eller en redskapsbod. Och det är en mycket miljövänlig och billig metod – här går ekologi och ekonomi hand i hand.

Olle Hagman är uppvuxen i skogsmiljö – hans far var jägmästare – och har alltid haft ett stort hjärta för skogens material. I denna bok guidar han oss i vedbyggnadsteknikens historia – såväl internationellt som nationellt – samt ger en introduktion för den intresserade att komma igång med byggandet.

Omslag Göteborg från luften

Håkan Andréasson (red): Göteborg från luften på 1960-talet. 64 sidor, innehåller 57 svartvita flygfoton från 1961 respektive 1968. Format 21 x 24 cm (ISBN 978-91-87171-07-9).

Försäljningsstart 30 oktober 2013.

Pris: 150 kr

1961 och 1968 lät det halvkommunala bolaget Göta Lejon AB – som etablerats just för att genom inköp av befintliga fastigheter möjliggöra storskaliga omvandlingar av den äldre bebyggelsen – flygfotografera stora delar av staden. Dessa unika foton visas i denna bok – det blir en tidsresa cirka 50 år tillbaka i tiden, till ett annat Göteborg.

Bilderna ger äldre göteborgare en möjlighet att återuppväcka gamla minnen, men de ger också yngre stadsbor – och alla nyinflyttade – en historielektion av värde.

Omslag Bekväma Snapsboken

Olle Hagman: Bekväma snapsboken. Nya visor – Smaksättningar – Tilltugg. 96 sidor, illustrerad, häftad, format 13 x 10,5 cm (ISBN 978-91-87171-04-8).

Försäljningsstart 12 juni 2013.

Pris: 80 kr

Detta är en originell snapsbok – såväl till innehåll som format. Stryktålig. Lätt att ha med. Enkel att ha bredvid sig på det dukade bordet. Olle Hagman presenterar egna visor till melodier som ”alla” kan, egna smaksättningar på produkter från skog och trädgård, samt egna recept på tilltugg – s.k. ”snappas”.

Omslag Wadman

Magnus Berg: J A Wadman. Hans liv, hans skaldekonst och Göteborg 1814-1837. 141 s., illustrerad, format 24 x 20,5 cm (ISBN 978.91-87171-06-2). Försäljningsstart 30 maj 2013.

Pris: 150 kr

1869 avtäcktes en byst föreställande diktaren J A Wadman, som verkade i Göteborg åren 1814–1837. Det är en av de allra tidigast resta statyerna i staden. Göteborgs grundare, Gustaf II Adolf, förärades den första 1854.
Initiativet till Wadmanbysten togs av ordenssällskapet Göta Par Bricole. Där hade Wadman haft en framträdande plats och där hade minnet av honom hållits i helgd. Men vem var han egentligen? I stadens burgna elit var hans person uppenbarligen aktad. Ändå gick han utfattig ur tiden. Han skaldade för och bland de rika och upphöjda. Samtidigt tycks hans folkliga popularitet ha varit betydande. Han hyllade familjelivet, men var ungkarl i hela sitt liv. Han skrev mängder av dryckesvisor, men sägs ha avlidit ”av nykterhet”.
Wadman har kallats ”Göteborgs Bellman”. Det framstår idag som diskutabelt. Det är inte bara orättvist mot Bellman – det skymmer också Wadmans egensinnighet som skald. Och Wadmans Göteborg var en annan stad än Bellmans Stockholm – men vilken?

Magnus Berg guidar oss på en kulturhistorisk resa i den tidens Göteborg. Utgångspunkten är J A Wadmans liv och leverne. Och förstås hans skaldekonst och verk.

Socialdemokratiska profiler

Jörgen Linder, Karl Spendrup, Marianne Carlström, Arne Olsson (redaktörer): Socialdemokratiska profiler i Göteborg (födda 1914 – 1949). Presentationer. Resonerande samtal. 137 sidor, illustrerad, format 24 x 20,5 cm (ISBN 978-91-87171-05-5). Försäljningsstart 26 april 2013.

Pris: 150 kr

45 socialdemokratiska profiler presenteras. 22 av dem deltar i 7 olika resonerande gruppsamtal med personliga minnen och reflektioner om politiken igår, idag och i framtiden.

Ingrid Kaijser: Sjöofficer i nytt millennium. 186 sidor, illustrerad, format  13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-00-0). Boken ingår i Sjöhistoriska samfundets skriftserie Forum navale. Försäljningsstart 25 april 2012.

Pris: 250 kr

Sedan det kalla krigets dagar har det svenska försvaret genomgått dramatiska förändringar. Nedskärningarna bland personalen har varit stora och många enheter har lagts ner. I denna bok sätts fokus på Marinen, som numera med få undantag finns koncentrerad till Karlskrona. Att vara sjöofficer innebär inte längre enbart att bevaka Sveriges långa kuster från eventuella kränkningar mot eget territorium. Svenska flottenheter deltar också i FN-ledda insatser på främmande vatten ute i världen. 24 aktiva yrkesofficerare, varav sex kvinnor, har intervjuats. På ett initierat och människonära sätt presenteras deras berättelser och syn på yrkets förändrade villkor.

Magnus Berg: Här och där på Stadsmuseet. Grubblande guide till ett utställt Göteborg. 152 sidor, illustrerad, format 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-01-7). Försäljningsstart 29 maj 2012.

Pris: 200 kr

Etnologen Magnus Berg har grubblande – och med ett kritiskt anslag – lagt åtskilliga timmar på att ta del av hur man på basutställningarna på Göteborgs stadsmuseum beskriver ett ”här” (staden, regionen) och relaterar det till ett ”där”. Förutom att detta skiljer sig mellan de olika epoker som presenteras, ger det oss också nycklar till att förstå hur skaparna av utställningarna vill lyfta fram staden och regionen. Varför är kvinnor så frånvarande, varför har högre stånd och borgarklass sådan tyngd i presentationerna av en socialt sammansatt stad som Göteborg? Det är några av de kritiska frågor som ställs. Studien lämnar också bidrag till diskussionen om utställningsverksamhet och museer i allmänhet och om den komplexa relationen mellan identitet och plats.

Cardevik, Rolfsdotter Eliasson, Landström, Locke, Jensen, Liimatainen, Andreassen: Vad passar sig på Gunnebo? Berättelser om ett etablerat kulturarv. 181 sidor, illustrerad, format 13,5 x 21 cm (ISBN 978-91-87171-02-4). Försäljningsstart 13 augusti 2012.

Pris: 150 kr

Gunnebo Slott och trädgårdar, idylliskt beläget mellan Rådasjön och Stensjön i Mölndal, är sedan 2003 utsett till Västra Götalandsregionens första kulturreservat. Huvudbyggnaden är från 1790-talet och uppfördes som sommarbostad åt den göteborgske köpmannen John Hall d.ä. vilken gjort sig en förmögenhet genom handel med järn och trä. Idag är anläggningen en turistmagnet och stor energi har lagts på att lyfta fram den prägel som kännetecknade epoken Hall.

Men anläggningen har under årens lopp haft många andra skepnader, idag tämligen okända. Och varför kallas egentligen sommarvillan för slott? På mastersprogrammet Kulturarv och modernitet vid Göteborgs Universitet har en grupp studenter tagit sig an att granska hur kulturarvet Gunnebo genom åren har skapats. Hur har byggnaden restaurerats och rekonstruerats interiört och exteriört? Vem har varit styrande när det gällt att återskapa 1700-talsmiljön? Vilka berättelser om platsen har fått kliva åt sidan?

I boken får läsaren sig till dels det mer okända Gunnebo – i mötet med dem som skapat kulturarvet och med dem som fått kliva åt sidan kastas nytt ljus över ett idag etablerat kulturarv. Har småbrukare, socialdemokratiska förstamajfirare och tjänstefolk en chans mot berättelser om rika ägare och konstnärliga genier? Vad passar sig egentligen på Gunnebo?

omslag

Ulla Bjurde: Gårda – bilder från en försvunnen stadsdel. 64 sidor, illustrerad, 24 x 21 cm, andra upplagan

(ISBN 978-91-87171-03-1).

Pris: 100 kr

 

Detta är en fotobok. Ulla Bjurde är uppvuxen på Gårda och har ägnat sig åt forskning och dokumentation av stadsdelen som fick lämna plats år genomfartsleden E6 och modern företagsetablering. Bilderna kommer från Gamla Gårdapojkars arkiv och privata fotoalbum och skildrar hur livet i en arbetarstadsdel i Göteborg gestaltade sig från slutet av 1800-talet till 1960-talet. Den första upplagan från 2002, utgiven av Etnologiska föreningen i Västsverige, har varit slutsåld sedan några år.

Annonser